Solceller på åkern ger större skördar och mer grön el

Rader av solpaneler i åkrar av baljväxter och grönkål. Så skulle framtidens klimatsmarta jordbrukslandskap kunna se ut. Just nu pågår Sveriges första försök att kombinera odling och solel.

Rader av solpaneler i åkrar av baljväxter och grönkål. Så skulle framtidens klimatsmarta jordbrukslandskap kunna se ut. Just nu pågår Sveriges första försök att kombinera odling och solel. Förhoppningen är att både skörden och elproduktionen ska öka. ”Systemet ger dubbel nytta i jordbruksmarken”, säger forskaren Bengt Stridh.

Den här texten publicerades ursprungligen i Dagens ETC

Det blir allt vanligare med solcellsparker, och ju mer priserna på solceller sjunker desto större blir efterfrågan på både paneler och platser att montera upp dem på. Solceller monterade på mark kritiseras ibland för att vara ett dåligt sätt att utnyttja markytan, särskilt om jorden lämpar sig för livsmedelsodling. Men i framtiden kanske det ena inte behöver utesluta det andra. Tvärtom kan odling och solceller på samma yta kan ge både mer solel och bättre skördar. Det hoppas i alla fall forskare på Mälardalens högskola som precis har monterat upp Sveriges första så kallade agrivoltaiska system på Kärrbo prästgård utanför Västerås.

– Teorin är att skuggningen från solcellerna ska minska behovet av bevattning, samtidigt som de odlade grödorna bevarar fukten i marken bättre, vilket ger lite lägre omgivande temperatur och därmed lite högre verkningsgrad hos solcellerna, förklarar Bengt Stridh, forskare på Mälardalens högskola.

Enligt honom ökar verkningsgraden ungefär 0,4 procent för varje grad lägre temperatur solcellerna håller.

Stort intresse

I tyska försök har horisontala solceller placerats ut över odlingarna som glesa tak. På vallodlingen utanför Västerås står 60 vertikala, dubbelsidiga solcellspaneler.

– Vertikala paneler ger billigare installation, men vi vet ännu inte vad som fungerar bäst. Kanske fungerar solföljande moduler bättre än fasta?

Det är bara en av många frågor forskarna söker svar på.

Panelerna står uppradade i öst-väst läge med tio meters mellanrum – tillräckligt för att en traktor ska kunna passera emellan.

Placeringen påverkar bland annat hur mycket skugga som skapas och mängden solinstrålning.

Vid sidan om de vertikala panelerna står två rader södervända paneler som ska fungera som referens. Dessutom odlas vall på provytor utan paneler för jämförelsens skull.

Allt från solinstrålning och temperatur i mark, luft och solceller till vindhastighet, valltillväxt och markfuktighet kommer att mätas och registreras.

En annan fråga är hur solpanelerna påverkar olika grödor.

– Det här är en liten installation, men vi söker lantbrukare som är intresserade av att testa systemet i större skala och med andra grödor.

Den italienska regeringen tror starkt på tekniken och har nyligen anslagit 11 miljarder kronor i stöd till agrivoltaiska solcellssystem inom ramen för sin återhämtningsplan.

Nu hoppas forskarna på ­Mälardalens högskola att försöken i svenska förhållanden ska visa lika goda resultat som forskningen i länder längre söderut.

– Om det går att kombinera odling och solelsproduktion på samma yta så vore mycket vunnet, inte minst i länder med ont om mark, som exempelvis Belgien och Italien där vi haft kontakt med andra forskare på området.

– Men fördelarna är betydande även här i Sverige, då möjligheterna att placera ut solceller på bra platser i förhållande till elnätet skulle öka stort, säger Bengt Stridh.